Jag har iakttagit uttrycket förritin ett tag, med känslan av att det bara måste vara något som uppkommit någonstans i min närmaste omgivning, och därefter spritt sig över världen. Det är väl inte helt ovanligt att känna så, och de flesta gånger man får den känslan bygger den nog helt och hållet på inbillning. Tex så trodde jag, som förmodligen många andra med mig, att alla de företeelser som blossade upp och dog ut på skolgården - ramsor, elaka skämt osv - uppfanns av elever på min egen skola, vilket jag förstås senare tvingades inse inte var sant, utan att dessa mem snarare spreds från skola till skola, och att de mycket väl kan ha varit i omlopp i decennier.
Hur som helst. När min lillasyster, som bor i malmö, nyss skrev ett blogginlägg som avslutades med orden "bild från förritin", fick det mig att göra någonting som jag länge tänkt göra: kolla när förritin började dyka upp på internet.
Så jag gick till google, bråkade lite med det för att få fram möjligheten att avgränsa tidsperioder, och började så söka efter "förritin".
Inga träffar under hela 1900-talet.
Faktiskt inga träffar fram till 2008!
Och under hela 2008 hittar google ordet en enda gång, i ett blogginlägg från 2008-12-06.
Blogginlägget handlar om Gammlia. I min stad, Umeå. Av Maxime. Min vän! Så långt var min känsla inte så galen. Men jag anade att det inte började där, snarare så fick det mig att stärkas i mina aningar om var det började: hos lovisienstadt.
Lovisienstadts inlägg syns dessvärre inte när man googlar, så jag fick gräva i kategorin "Förritin" på denna blogg. Det tidigaste inlägget i denna kategori som innehåller ordet i någon form är från - hör och häpna! - 25 april 2006! Mer än ett och ett halvt år innan googles första träff. Men dock sker detta i den sammansatta formen "förritidenkostym". Det dröjer faktiskt fram till 10 november 2008 innan ordet dyker upp som förritin, i ett inlägg om - just det, Gammlia.
Men alltså. Efter den 10:e november så använder Maxime det, även då om Gammlia, den 6e december.
Sen dyker det upp i A.M.O.s blogg i februari 2009, där hon skriver om kokkaffe: "Men visst, det är också möjligt att jag har gått och blivit en sådan där förritin-romantiker.", varpå Lovisienstadt replikerar: "FÖRRITIN är den bästa tin. Tycker du ska ge förritinromantikern i dig en chans."
I april flyttar förritin in hos rävjägarn, som, jag minns inte hur, känner samtliga de två föregående. Rävjägarn dominerar användningen av förritin i blogginlägg och kommentarer under maj och juni. I juli återvänder bloggaren Nomi enligt egen utsago hem till Umeå, och använder i ett blogginlägg hon då skriver order förritin.
Sen tröttnade jag på detta, för det kändes som att jag samlat tillräckligt med belägg för min ursprungliga känsla. Men som en tafflig epilog: det dröjde väl till sisådär maj 2011 innan förritin på allvar började synas på internet. Det är fortfarande inte gigantiskt. Men det rullar på. Alla kanske redan visste det här, att det var Lovisienstadt som verkligen var först, men jag var tvungen att se det med egna ögon.
2 comments:
Hej! Jo, absolut! Nog har Job helt klart bidragit till att förritin-fenomenet över huvud taget existerar.
Socialt överförda företeelser måste ju komma någonstans ifrån - de som sprider sig gör väl ofta det för att de väcker associationer till någonting som man känner igen, tex Job.
Men som det är nu - att ordet förritin dyker upp stavat på exakt samma sätt, på alltfler ställen på internet (som i övrigt inte är skrivna på dialekt): just DET tänker jag faktiskt kan härledas till en enda punkt: lovisienstadt.blogspot.com, även om dess uppkomst säkert på massor av sätt har att göra med Job.
Goddagens. När jag bodde i Umeå 2001-2004 så pratades det ymnigt om förritin bland mina infödda vänner (som saknar blogg, då liksom nu). Min tolkning är alltså att det mer är en västerbottnisk grej än kopplat till en specifik person, men det är definitivt i Lovisienstadt jag såg det skrivet första gången. Det är ett extremt användbart ord, och jag hör alltid en av mina vänner säga det i huvudet varje gång jag skriver det. Därför känns det så trevligt.
Post a Comment