De senaste kvällarna har min far och jag roat oss med att fotografera nattfjärilar. Svärmare och spinnare samlas i skymmningen vid vår ljuvligt doftande kaprifol, så då står vi redo med en Nikon Coolpix 995 (jag) och en Canon Ixus 50 (far). Jag lovordar ofta med en dåres uthållighet min fyra år gamla tegelsten till digitalkamera, men det är svårt att låta bli när den gång på gång bevisar att den kan ta så sjukligt bra bilder.
Nu har jag lyckats utarbeta en riktigt bra teknik för att med blixtens hjälp fånga fjärilarna mitt i vingslaget. Receptet lyder: Manuell inställning av allting. Tid: 1/2000-dels sekund, bländare: 10.2, skärpan låst på 30 cm så jag måste försöka hålla kameran på detta avstånd från motivet.
Ganska ofta går det hyfsat och emellanåt blir det helt fantastiska bilder, om jag - host host - får skryta och skrävla lite.
Den brunsprötade skymningssvärmaren har en vingbredd på 6 till 8 cm. Bilden är tagen i Södra Kvinneby där pappa och jag hängde ett par timmar nu ikväll för att försöka få syn på en stäpphök som hållit till där i en vecka. Pappa har sett en sådan en enda gång, jag ingen. Vi fick inte se fågeln men träffade en besynnerlig människa. Fågelskådandets hobby har samlat ganska många original. Han pratade oavbrutet i två timmars tid; självklart var både min far och jag urleda på att lyssna på honom vid det laget, men emellanåt så förmådde jag uppskatta hans sällskap och hans märkliga men fascinerande sätt att tala. Han tappade lätt bort de ord han skulle säga, men stakade sig aldrig. Nya ord dök upp i hans mun lika snabbt som de tidigare påtänkta glömdes bort, vilket förändrade meningens fortsatta utveckling. Det nya ordet visade sig ständigt komplicera meningarna, som flöt ut i långa svador, rikt utsmyckade och uppfinningsrika och inte sällan fyllda av ilska och besvikelse. Och listor. Han hade listor för allt: sex olika listor över fåglar han sett från olika fönster i hans lägenhet, listor för alla enskilda socknar på Öland, blomflugelista (han samlade också!), årslistor, upptäckarlistor... ad infinitum, in absurdum.
Monday, July 10, 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment