Hewreesgjeestfeureeningen.

Idag hade jag besök av Ewa från hyresgästföreningen. Hon var väntad, ja till och med tidsbestämd. Men jag såg henne inte när jag öppnade dörren, för att hon trots årtionden av hembesök inte lärt sig att stå inom det område där man syns om hemmansägaren öppnar dörren med den standardiserade 45-gradiga vinkeln, utan där dörröppnaren måste öppna dörren onaturligt mycket för att ses.

Ewa hade sorgliga nyheter. Västra prinsgatans glada dagar är antagligen på väg mot sitt slut. Hyresvärden är i full färd att poängsätta huset. Det innebär att alla plus och alla minus vägs ihop och ligger till underlag för att beräkna hyran. Tidigare har huset inte alls varit poängsatt, och Ewa berättar att poängsättningen sägs vara till för att garantera skäliga hyror, men används av hyresvärdarna för att driva upp dem. Hon menar, tyvärr, att en hyreshöjning är oundviklig.

Men nu är jag i alla fall med i kampen! Det känns helt tryggt att ha Ewa vid min sida. Ewa, som jag hellre får ringa tre gånger för mycket än en gång för lite. Hon ska hjälpa mig klaga på utsikten, att den dagliga åsynen av nakna grannar bör sänka min hyra. Eller i alla fall inte höja den så mycket.